Skolan på Odensholm
 Från : Settlement history and cultural landscapes on Osmussaar av Fil. Dr. Tiina  Peil, Department of Human Geography, Stockholm University:
Skolan grundades först 1883, men fungerade bara i tio år. Ett andra försök gjordes 1910, men på grund av skolbyggnadens tillstånd och det annalkande kriget stängdes skolan igen. De första två lärarna fick båda en plats på ön uppkallade efter sig:: Johan Nymann, den första läraren använde en tomt för betesmark vid Svearna som kallades Nimans val efter honom och den andra läraren Johannes Dahl fann en ny torskfiskeplats som kallades Dahls gate. Johannes Dans arbetade på ön den längsta tiden och ersattes av Thomas Gärdström 1936. Hans beskrivningar av livet på ön på 1930-talet skiljer sig marginellt från öbornas beskrivningar, och han har också samlat in värdefulla uppgifter om livet på ön , personliga historier, berättelser och folktraditioner. Dessa finns nu på Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (SOFI) i Uppsala.

Valter Erkas berättar för sin dotter Saga Adolfsson om sin skoltid på Odensholm:
Min far Valter Erkas föddes i december 1921 och han gick i skolan 1930-1936. Skolan var belägen ca 1 km från byn. I skolhuset bodde också läraren och hans fru där de hade 2 rum och kök. De hade också en ko och de fick ta hö från en viss plats för att utfodra kon. När min far gick i skolan var de 25 barn i skolan och det var 6 klasser. Det fanns bara ett klassrum förstås.
Skoldagen började klockan 8 på morgonen. De började med morgonbön och barnen stod upp. Det rådde sträng disciplin, när du gjorde något fel blev du straffad, fick stå i ett hörn eller vara kvar en timme eller mer efter skoldagens slut. En gång var en flicka var tvungen att stanna kvar efter skolan i en timme eller så, men hon blev kvarglömd och läraren hade lämnat skolan. Hennes mamma var då tvungen att gå och hämta hem flickan. Lärarna han minns var Johannes Dans, som han inte gillade så mycket. En annan lärare kom från Ormsö, Tomas Gärdström, han var på Odensholm några år och han lärde barnen många svenska sånger och en hel del andra saker. Undervisningen i skolan var på svenska och de började lära sig estniska språket i tredje klass.
En gång om året  kom en "Kooli-Inspektor" och besökte skolan för att se vad barnen hade lärt sig. Min far mindes att eftersom hans mor var estniska, bad läraren honom att läsa något på estniska. Han berättade att hans ben skakade när han gick fram för att stå framför alla och läsa texten som hans lärare hade valt att han skulle läsa.
De reste eller gick aldrig någon annanstans med skolan, men en gång fick de besök från skolan i Spitham,  troligen 1936. De hade en lärare i Spitham sedan som hette Söderholm. Efter att ha gått ut skolan på Odensholm kunde man gå till "pôllutöö-Kool" i Pürksi eller "tööstuse-Kool" i Hapsalu. En pojke gick till "Reaal-Kooli" i Hapsalu.
 

Läs Johan Nymanns intressanta dagbok från tiden som Lärare på Odensholm med början under 1880-talet. Klicka här (pdf)
 

Odinsholms folkskolas historik

(avskrift f.1098 n.1 s.l sid.154)Viks landskapsstyrelse utbildningsavdelningen.

Som svar på ert brev den 5II innevarande år ref. No 97 kan jag meddela: au Odinsholms folkskola började sin verksamhet den 15(28)

oktober 1883 som en tre-årig allmän folkskola. Initiativtagare var föräldrarna i trakten vilka också kallade in den seminarieutbildade
Johan Nyman som lärare. Under ledning av herr Nyman, fungerade skolarbetet utan avbrott i tio år och elevantalet var 4-11 (uppgifter

om enskilda läsår saknas). Estlands Evangelisk Lutherska Konsistorium täckte skolans utgifter samt betalade lärarens lön som var 100

rubel om året. Efter att herr Johan Nyman avgått från sin tjänst 1893 stängdes skolan och förblev stängd till hösten 1910. Då återupptogs
skolarbetet av Johannes Timmerman, utbildad vid Nikolaiskola i Hapsal. Lärarens lön och de ekonomiska utläggen täcktes av svenska

bildningsförbundet (Svenska Odlingens Vänner?, red.) i Estland: Skolan fungerade endast ett år med 12 elever i 3 klasser. Skolans

arbete återupptogs för den tredje gången den 26 september 1921 i en skolbyggnad som var uppförd av föräldrarna. Johannes Dans

installerades som lärare och rektor, utbildad vid Nikolaiskolan. i Hapsal. Läsåret 1921/22 fungerade skolan med två klasser, 1922

blev skolan tre-årig och 1923 blev den fyra-årig. Elevantalet var läsåret 1921/22 16, 1922/23 18, 1923/24 17, 1924/25 14. Skolans

utgifter bärs, dels av föräldrarna, dels av Rickul kommunstyrelse. Lärarens lön om 6138 mark i månaden betalar staten och Viks

landskapsstyrelse.

Till skolans årsdag föreslår jag den 28 oktober dvs skolans grundläggningsdag.

11 mars 1925 No 9

Johannes Dans /namnteckning/ Rektor

Foton från ERM i Tartu och från SOV:s bildarkiv.


Gamla skolhuset: Julia och Johannes Dans
Nya skolhuset 1937

Folkskolan, Skolhuset sett från sydost, fyren syns till höger.

Volleybollspel vid folkskolan ( foto från  SOV:s bildarkiv)

Gamla skolhuset

Holmbor samlade vid skolhuset

Gottfrid Erkas har tagit fotot.
Skolklass ca 1935?, från vänster: Elsa Greis, Fridolf Engman, Edith Erkas, Klara Brus,
Greta Erkas, Rosine Marks, Hjalmar Heyman, Richard Erkas, Olof Greis och Adolf Luks.
 Läraren var Johannes Dans.

Holmbor i skolan i början av 1900talet, Första raden fr v Andreas Erkas, "Kapten" Andreas Stavas,
Julius Brus, "Prästn" Johannes Stavas.